dodsmetal

Amerika. Landet i väst som givit oss några av de absolut bästa dödsmetalbanden genom tiderna. Visst, det är svårt att jämföra sig med svensk metal, men USA vet definitivt hur man gör.

.

Först idag är Chelsea Grin, som är lite mer åt deathcorehållet, men absolut värda att lyssna på. De släppte rätt nyligen sin senaste platta My Damnation. Många av fansen tyckte att albumet var något av en besvikelse, men jag håller inte med. De visar på hög musikalitet och mogenhet i låtskrivandet.

Detta är då titellåten, vilken har spelats flitigt i min Spotifylista det senate.

.

.

Förbered er för något av det bästa och tyngsta ni någonsin kommer att höra. Job For A Cowboy har sedan deras första EP levererat solklart. De har sedan släppet av Ruination släppt en EP, Gloom, men jag föredrar den senaste fullängdaren. 
Allt är verkligen wow. Jag facineras mycket av trumspelet, då jag själv är trummis.
NJUT mina vänner, NJUT!

.

Ingen mjukstart idag inte, vi går direkt på det GREKISKA (!!!!!!) dödsmetalbandet Septicflesh. Om inte övergången från stråket till de smattrande trummorna och dönande gitarrerna ger dig gåshud är det nog dags att uppsöka läkare.

Riktigt intelligent låt med snygga övergångar och grym teknik. Ja, inte så lite gåshud.

BANG YOUR HEADS!

.

.

Nu till min favorit för dagen. AlL Shall Perish har varit ett minst sagt MYCKET spelat band i mina diverse mp3spelare och telefoner under de senaste åren. Jag började lyssna på dem precis runt "Awaken the Dreamers"släppet, vilket jag är mycket glad över. Jag vet inte många band som levererar en sådan musikalisk kvalitet som ASP. Jag ÄLSKAR deras senaste tre album (inte det första, endast eftersom det är så dåligt producerat...). Deras låtar som är gjorda utan någon som helst koppling till dödsmetal (ex: Greyson, Memories of A Glass Sanctuary, The Ones We Left Behind) är ögonblötande vackra. Även låten From So Far Away låter precis som den heter, ett fjärran skrik. Men sweeps some kan få vem som helst att tappa hakan lämnar de inte någon oberörd.
All Shall Perish är ett MÅSTE att ha i sin spellista, ta många låtar från albumen The Price of Existence, Awaken the Dreamer och det senaste This is Where it Ends så har du njutning i många veckor framöver.

.

Jag antar att många, precis som jag, är svenskar här inne, så varför inte köra en svensk afton?!

.

Meshuggah. Bandet som definierade djent. Introt till denna låt tycker jag definierar djent. Jag är själv trummis och ser geniet bakom trummorna i detta band. Allting gör låten till en väldigt mysig sådan. Njut av detta musikliska stycke från albumet "ObZen".

.

.

Näst upp är ett av mina absoluta favoritband. Deras blandning av den absolut tyngsta dödsmetallen med klassisk hårdrock är en kombination som jag smälter rätt lätt för. Åkerfeldts grymma röst är också extremt fördelaktig. 
Jag tycker dock att vi på denna blogg håller oss lite mer till Opeths lite äldre album. Visst, "Heritage" är grymt, men inte så dödsigt.
I give you, Ghost of Perdition.

Det är dags, detta kan bli er bästa musikfredag någonsin.

Ända sedan jag hörde TBDM för första gången visste jag att detta var något jag skulle gilla. Kombinationen av tunga riff, extremt vackra solon, trummor som kan spränga murar och en röst med en av de längsta räckvidderna jag någonsin hört. Detta är alltså vad som gör The Black Dahlia Murder till vad dem är.

Prisa gudarna, här kommer metalåterbäring!
Här kommer A Shrine To Madness från deras senaste album "Ritual". Mysigt cellointro!

.

.

Nu blir det lite andra svängningar. After the Burial, ett band som jag förknippar med udda taktarter, komplicerade rytmer och TUNGGUNG! Deras senaste album "In Dreams" skiljer sig väldigt mycket från tidigare album, där det var mycket mer fokus på shredding. Nu är det mycket tyngre och enligt mig mycket känslosamma riff. Headbangar man inte till detta har man nog tappat vettet.

OBS:
Ja, jag vet att alla kanske inte definierar allt jag länkar som dödsmetal, men se det istället som en möjlighet att lära känna nya genrer. Jag har en bred musiksmak, även om jag är en metalkille in i själen. Se möjligheter, inte något annat.

.

Då var jag tillbaka. Efter en sjukligt trevlig Europaresa med mycket öl och annat trevligt är jag redo att visa er vägen i det underbara träsket av dödsmetal.

.

Veil of Maya. Aldrig hört talas om dem? Stackars dig. När jag hittade detta band för något år sedan kände jag mig frälst, detta var en helt ny dörr som öppnades för mig. Gitarristen är en klass för sig, han förmåga att skriva musik skiljer sig från allt annat. Förmodligen ett av mina favoritband!

.

.

Här är något jag ramlade över nyligen, introt är så jävla brutalt att jag bara måste tipsa om detta. Hade de skippat "ren"sången hade hela låten varit helt grym. Tyvärr gör de inte det, vilket ger den 3/5, men introt får 5/5!

.

.

Nästa uppdatering dröjer inte lika länge, för nu stannar jag i Sverige.

Idag är ämnet teknisk dödsmetal.

Under många år av mitt metallyssnande var jag inget stort fan av teknisk metal, men sedan The Faceless ljus gick upp för mig har jag öppnat mig för även denna subgenre. Många nya favoritband har lagts till på min lite sjukligt långa lista med favoritband. Det kommer bli mååånga inlägg med teknisk dödsmetal här.
Jag älskar The Ancient Covenant. Denna låt är av mycket hög kaliber framför allt när det gäller sweeps enligt mig. Sweepsen som spelas i introt ger mig någon slags känsla i huvudet att det är något av det sjukaste jag hört.

.
Jag vill se The Faceless live snart, deras liveframträdanden är så snuskigt bra (källa: youtube) att det inte får missas!

Lyssna och njut.

.

Necrophagist är för mig ett relativt nyhittat band. Albumet "Epitaph" har flera riktiga guldklimpar värda att lyssnas på om och om igen. 
Det finns inte så mycket att säga förutom att solosen i denna låt är grymma.
Take care och misshandla inte för många gitarrer i desperata försök att lära er någon av dessa låtar.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Vad skulle ni säga om en dotterblogg till denna blogg som endast handlar om metalcore?

Idag skall vi prata musik från band som (tyvärr) inte längre spelar. Jag har lyssnat väldigt mycket på båda dessa banden och har bara gott att säga om de båda.

Jag kommer så tydligt ihåg löpsedlarna om Jons död. Väldigt tragisk händelse, även om han hade rätt att bestämma över sitt eget liv. Jag skulle dock vilja haft privilegiet att ha sett dem innan de slutade spela.
Hur som helst, The Somberlain är nog deras mest kraftfulla låt. Så otroligt vackra riff, solon och underbar struktur i hela låten. Gåshud, mina vänner!

Lyssna och njut.

.

.

Despised Icon skulle jag definitivt drar mycket åt deathcorehållet, men vi vill ju inte vara alldeles för tråkiga, utan vi gillar ju att experimentera lite, eller hur!?

Despised Icon valde år 2010 att sluta spela eftersom att de var "trötta" på turnélivet och ville spendera mer tid med sina familjer. Jag hade dock turen att fånga dem den sista gången de var i Europa! Den fjärde maj 2010 bröt helvetet löst på Brewhouse i Göteborg. Jävlar vilket show! Det märks att de hade en välslipad scenvana, för deras show var inte att leka med.

Jag avundas deras förmåga att skriva och spela så kreativ musik. Jag hoppas på ett band som DI som poppar upp snart!
Enjoy 240p...

Det är fredag.
Ni vet vad det betyder. Hemsk autotunepop från USA med en liten hemsk 13årig flicka som sångerska. INTE! NOT UNDER MY COMMAND

Det polska bandet Behemoth visar istället vägen med deras black/death metal som är rusktigt tung och snabb. Låten "Ov Fire And The Void" är från mitt favoritalbum med dem som är betitlat "Evangelion". Albumet släpptes 2009 och där finns det ett antal diamanter att ta till vara på. "Shemaforash" avslutas med sitarspel, rätt imponerande.

Ni kommer att få se fram emot mer blackinfluerad musik.

.

.

.

.

Nu ska vi prata om något helt annat. Det är dock ett lite återkommande ämne från gårdagen, nämligen SVENSK death metal! Dessa killar är från Borås och är signade till Metal Blade.

Jag hörde As You Drown första gången i vevan då de precis släppte sitt debutalbum. Jag vet inte hur många gånger jag lyssnat igenom detta album efter det. Även här pratar vi snabb, teknisk och snuskigt tung musik. Jag har tyvärr inte haft förmånen att se dessa pojkar live än, men när de släpper sitt andra album den 9nde oktober skall jag se till att se dem när de går ut på sin första turné.
Låten som jag länkar till nedan är från det kommande albumet. Ska jag vara ärlig tycker jag att de första fyra sekundrarna av låten ger ett dåligt intryck, vilket är synd när själva låten är så sjukt bra. 
Hoppas att ni diggar detta lika mycket som jag.

.

.

.

Trevlig helg på er dödsmetallare ute i världen, vi hörs snart.

Först ut är det svenska Göteborgsbandet, Science of Demise. Jag har följt detta band under fyra år och de har varit relativt tysta innan 2011. Nu har de dock släppt sitt första fullängdsalbum som heter "Submerge" och jag måste säga att jag är väldigt imponerad. Övertygande riff och extremt intelligenta övergångar. Kolla även min favoritlåt från albumet; A Celebral Demise. Hela albumet finns på YouTube och även att ladda ner gratis. Länk finns på deras facebooksida.

Ett annat band jag också vill lyfta idag är amerikanska Born of Osiris. De har också släppt ett album nytt album i år, vilket är döpt till "The Discovery". Detta är deras tredje fullängdare och också deras bästa tycker jag. Deras tidigare album har haft 50% grymma låtar och 50% ganska lama låtar, men detta album håller extremt hög kvalitet. Här finns det absolut potential för en fjärde och lika bra platta.

(Alternativ mix på en av deras låtar från "The Discovery" som jag gillar bättre)

På återseende.